onsdag 7 september 2011

Gestapo

Vi har en ny chef på kontoret. Jag kallar honom för Gestapo, i smyg såklart. Det är bara jag som vet om det. Men jag gillar tanken då han har någon attityd jag inte gillar. Då tänker jag i smyg: "jasså du Gestapo... är du stolt över ditt smeknamn? Det skulle inte jag ha varit"...

tisdag 6 september 2011

Porrsurfa

Jag vet inte vad ni ska göra i natt, förmodligen  sova. Det ska jag också snart, men först ska jag porrsurfa. Thank God för att det finns bra siter på det området. Jag har en favoritsite med långa och bra filmer, den heter Pornhub. Jag har sett många filmer där tillsammans med män som jag dejtat. Jag tänder nåt enormt på det.
Gör ett besök ni också vet ja (iaf om ni också gillart). Låt fantasierna flöda! Damn I need some real sex soon!!

Jag är kvinna & jag vågar stå för att jag gillar sex

Jag har ett stort behov av sex (även om jag inte har det så ofta längre) och det är inget fel att ha det. Vi kvinnor har så svårt för att prata om sex och gör vi det så uppfattas vi nästan som konstiga, särskilt om vi gillar något "udda". Men vem är det som bestämmer vad som är udda? Alla gillar vi ju olika. Det är inte många i min kompiskrets som jag skulle kunna prata med sex om på riktigt, dvs vad jag gillar och hur jag egentligen känner. Varför är det så? Vad är vi kvinnor så rädda för?

måndag 5 september 2011

Att få rå om

Jag längtar efter att få rå om. Att få ge kärlek till en partner och att få kärlek tillbaka. Jag får kärlek från mitt barn som räcker mer än väl, men jag vill ha den där andra kärleken också. Känna attraktion & spänning, få sms som får det att pirra till i hela kroppen, sexet (det behövs nu). Att få längta efter någon efter arbetsdagens slut, någon att hitta på roliga saker med och också eventuellt planera en framtid tillsammans med. Jag längtar efter att få visa den bästa sidan av mig själv, men jag antar det kommer när det är "ment to be". Jag är i alla fall redo..

söndag 4 september 2011

Ny blogg av en förvirrad mamma

Jag har alltid fått utlopp för mina känslor genom att skriva, så varför inte skriva av sig i en blogg? Det är så skönt att kunna "se" sina känslor och funderingar framför sig på ett "papper". Det här blir nog bra terapi för mig. Här ska jag vara anonym så att jag kan skriva exakt om vad jag tänker och känner. Jag vill varna för att jag inte kommer att ha några speciella hämningar heller.

Jag kommer att skriva för mig, och för den som vill läsa.
I alla fall: välkomna!